Sovjetiska U 137 - när Kalla kriget nådde Karlskrona skärgård

Publicerad: Igår av Joe Formgren

TV-serien "Whiskey on the rocks" aktualiserar en onekligen spännande och på sitt sätt pikant situation när Sverige placerades i den internationella poiikens epicentrum. Det var en kall och klar höstdag den 27 oktober 1981 när Sveriges lugn rubbades på ett sätt som skulle etsa sig fast i nationens kollektiva minne. Den sovjetiska ubåten U 137 hade gått på grund i Gåsefjärden, mitt i Karlskrona skärgård – ett av Sveriges mest strategiskt viktiga militärområden. Händelsen var som en scen tagen ur en spionthriller och blev snabbt en symbol för Kalla krigets kalla vindar som svepte över Östersjön.

Det var personal från den svenska flottan som först upptäckte ubåten, strandad på en stenig grund. Det stod snart klart att detta inte var vilken farkost som helst – U 137 var en Whiskey-klassad sovjetisk ubåt utrustad med avancerad militär teknologi. Frågan på allas läppar var om detta var en medveten kränkning av svenskt territorium eller en olycklig navigationsmiss.

Den officiella sovjetiska förklaringen var enkel: ubåten hade fått problem med navigationssystemet och hamnat fel. Men Sveriges militära ledning och regering var inte övertygade. Att en ubåt kunde ta sig så långt in i svenska territorialvatten, och dessutom nära en av landets mest skyddade marinbaser, väckte frågor om Sovjetunionens intentioner.

En spänd diplomatisk kris

Händelsen orsakade omedelbart en diplomatisk kris mellan Sverige och Sovjetunionen. Sveriges statsminister Thorbjörn Fälldin ställde sig inför ett dilemma: Hur skulle Sverige agera utan att eskalera konflikten? Det stod snabbt klart att händelsen inte bara handlade om en strandad ubåt, utan om nationell suveränitet och militär beredskap.

Den svenska flottan omringade ubåten medan diplomatiska förhandlingar inleddes. Samtidigt samlades journalister från hela världen i Karlskrona för att rapportera om det som nu kallades "Whiskey on the Rocks". Bilden av den strandade ubåten blev en global symbol för Kalla krigets paranoia.

Förhöret av kaptenen

Kaptenen ombord på U 137, Anatolij Michailovitj Gustjin, förhördes av svenska militärmyndigheter. Han upprepade den sovjetiska versionen om tekniska problem, men hans svar lämnade många obesvarade frågor. Svenska experter kunde dock snart konstatera att ubåten var fullt stridsklar och inte hade några uppenbara tecken på haveri.

Höjdpunkten i utredningen kom när det upptäcktes att ubåten bar på kärnvapen ombord. Denna upptäckt eskalerade situationen ytterligare och satte internationellt tryck på Sovjetunionen att förklara sig.

En kris med konsekvenser

Efter dagar av intensiva förhandlingar och noggrant taktiskt spel tilläts U 137 slutligen lämna svenska vatten den 6 november 1981, bogserad av sovjetiska fartyg. Men skadorna var redan skedda. Händelsen ledde till en kraftig ökning av Sveriges miltära beredskap och en förstärkt misstänksamhet mot Sovjetunionen.

På lång sikt blev U 137 en väckarklocka för Sverige. Marinens övervakning och ubåtsjaktkapacitet uppgraderades, och händelsen bidrog till den intensiva debatten om Sveriges neutralitet och förmåga att försvara sina gränser under Kalla kriget.

Ett arv av misstänksamhet

För dagens generation är U 137 en påminnelse om hur bräcklig freden kan vara och hur snabbt en nation kan dras in i geopolitikens skuggspel. Händelsen är fortfarande ett av de mest dramatiska kapitlen i Sveriges moderna historia och ett levande exempel på Kalla krigets konkreta konsekvenser.

Joe Formgren
SvenskPress.se

Foto/montage: SVT

https://www.svtplay.se/video/jz15A5M/ubat-137-pa-grund